Att jobba några fler timmar än avtalat ibland är inget konstigt. På många olika typer av jobb är belastningen lite olika på grund av säsong, vissa uppgifter som görs vid vissa tidpunkter, influensaperioder, tillväxt och annat. Inget konstigt. Att man i första hand också tar ut övertid istället för att börja anställa fler eller ens hyra in personal när man börjar växa, särskilt efter en lågkonjunktur, är också lätt att förstå. Men nu har övertidsuttaget i form av gratis arbetskraft kommit till en nivå som knappast kan vara sund för någon, i alla fall inte i längden.

Hälsan

Det finns en gräns för hur mycket en människa orkar jobba, särskilt under press. Vila och rekreation är viktigt. Dessutom har många hem och familj som ska skötas, något som ofta blir lidande när jobbet tar alltför mycket tid och kraft. Det frestar på relationerna och äktenskap går i kras. Att ens vara sjuk själv finns det inte så mycket utrymme för och att vårda ett sjukt barn är inte att tänka på.

Pengar

Många tjänstemän har i sitt avtal att de ska arbeta övertid. Det är sällan specificerat någon gräns. I gengäld får de en vecka mer i semester. Det är en rejäl förlustaffär för arbetstagaren och en mycket bra affär för arbetsgivaren. ”300 timmars övertid per år för en person som tjänar 35 000 per månad motsvarar till exempel 9 000 kronor mer i månadslön.” tar Sten O Andersson som exempel i sin blogg. Galet, eller hur? Vem vill hellre ha en veckas semester istället för 108 000 i lön?

Arbetslöshet

Sten O Andersson menar också att istället för att ta ut all denna övertid skulle fler kunna få jobb. Det är sant i viss utsträckning. Det är förstås inte alltid lätt att bara anställa, särskilt inte om det handlar om arbetstoppar eller kräver en viss kompetens. Man kan inte bara ta vem som helst hur som helst att göra jobbet. Men ofta finns lösningar på det om man bara vill. När jag jobbade i bemanningsbranschen fick jag ofta höra att de inte kunde hyra in personal för både just den arbetsplatsen och just det jobbet ”var så speciell”. Det var sällan sant och dessutom går det att omfördela arbetsuppgifter. Det där handlar nog mer om att folk vill vara lite speciella och behövda.

Prestige

Det har också blivit någon slags prestige av allt det här. ”Jobbar du halvtid?” är en ovanligt töntig fråga som till och med en chef kan säga till någon som går hem på avtalad tid, exempelvis klockan 17.00 efter att ha jobbat i åtta timmar. Det är lite ballt att sitta kvar, men många som gör det, gör faktiskt inte särskilt mycket nytta. De är för trötta och deras ambition är inte ens att alltid göra något utan mer att markera. Chefer tolkar det som engagemang. Själv tolkar jag det som dumt.

Övertidskulturen har spårat ur och allt fler hamnar i gruppen förlorare.

Mina tips:

- Det är klart att man ska ställa upp när det behövs, men när det alltid behövs ska man säga ifrån.

- Byt inte en semestervecka mot gränslös övertid, kanske inte övertid över huvud taget.

- Ska du vara flexibel och ställa upp, så ska rimligen din arbetsgivare vara det också. Man ger och man tar.

- Ställ inte upp på fåniga kommentarer om halvtidsjobb när du går hem efter en heldag, på att få surt bemötande för att du är sjuk eller måste vårda ett sjukt barn ibland.

- Sitt inte på jobbet bara för att folk ska tro att du jobbar så mycket och som chef bör du inte heller låta dina medarbetare göra det. Börja med att sluta själv.

Njut av sensommaren!

Carina

Redaktör på Jobbkällan