Efter att ha jobbat tio år i ett av de största bemanningsföretagen är jag i grunden positiv till dessa. Jag har sett nyttan och jag ser att det finns en nytta för alla inblandade även framöver. Men allt oftare ser jag bemanningsföretag som gräver på sin egen och andras grop. Någonstans kommer det att ta stopp, på något sätt. Om branschen vill fortsätta att vara självsanerande så är det dags att strama upp det nu innan lagstiftarna tar tag i saken.

---

Vänstern gick efter sin senaste partikongress ut och meddelade att man aktivt kommer att kämpa för att förbjuda bemanningsföretagen. Det är naturligtvis inte realistiskt. Vad som däremot är högst verkligt är att det börjar bli en del problem i branschen. Att starta ett bemanningsföretag är inte särskilt svårt, i alla fall för den som bara vill utnyttja alla möjliheter och strunta ansvar. Men om branschföretagen inte vill elda på brasan om förbud eller något annat som branschen inte önskar, är det hög tid att sätta stopp själva.

Senast på listan över oacceptabelt beteende är Uniflex. För att slippa betala ut garantilöner när de anställda inte har uppdrag, har de hittat på uppdrag som inte finns och som ligger så långt bort att de anställda tvingas tacka nej. Uniflex VD ser det som en engångsföreteelse av en enda person. Tillåt mig att tvivla på det. Ganska mycket faktiskt. Den här bristen på moral och ansvar drar ibland som en influensa över landet och varför skulle bemanningsbranschen vara helt osmittad? Enligt uppgifter till Ekot handlar det också om flera hos just Uniflex som använt den här metoden för att slippa betala garantilöner. Hur kom de på det? Vad drev dem till det? Avdrag på egen lön så fort företaget måste betala garantilöner? Något måste det ju vara.

Nu har det också dykt upp uppgifter om att samma sak förekommer i andra bemanningsföretag.

- Det händer varje dag, säger en person som tidigare jobbat på ett stor bemanningsföretag med att placera ut personal, till Sveriges Radio.

I förra veckan fick Proffice stå i mediadraget för att de tjänar gott på personal som granskar ansökningar om lärarlegitimationer, både för att man infrågasätter att de utövar myndighetsarbete och att de tjänar så mycket på uppdraget i förhållande till vad de anställda får i lön, trots att Proffice menar att de är välutbildade. Där haltar logiken. Välutbildade som gör kvalitativa arbeten tjänar rimligen något mer än outbildade parkarbetare hos kommunen.

Flera fackförbund kritiserar också det faktum att företag säger upp den egna personalen på grund av arbetsbrist och sedan hyr i dem alla istället dagen efter. Då börjar vi komma en bit ifrån att kapa arbetstoppar, ha flexibel bemanning och ta in personal vid andra behov som sjukdom, semestrar och liknande.

Då börjar företag att använda det som ett sätt att komma undan arbetsgivaransvar, ett arbetsgivaransvar somn heller ingen annan tar i deras ställe. Jag har ingen siffra, men jag vet att många också bara anställs per uppdrag. Det är inga riktiga anställningar och så kommer man undan det här med garantilöner och annat. De anställda får därmed problem med a-kassan och tvingas tacka nej till att ens försöka komma ut på arbetsmarknaden den vägen.

Som kund måste man också fråga sig vilken kvalitet man egentligen kan förvänta sig. Att till exempel anställa personer som man inte ens träffat och skicka ut dem på uppdrag hos kunder är inte seriöst. Det kan i stort sett vem som helst klara av. Ändå vet jag att det sker hela tiden. De anställda har aldrig träffat sin chef och har i stort sett ingen kontakt med sin arbetsgivare. Arbetsgivaren har noll koll på saker som faller under dennes ansvar.

Själv har jag hört mer än en historia om hur illa bemanningsföretagen sköter sin dialog och sitt ansvar gentemot både kunder och anställda. Somligt är nog allmänt klagande som vi svenskar brukar ägna oss åt till kaffet, men somligt är högst anmärkningsvärt. Att söka sin "chef" på bemanningsföretaget i två månader i en viktig fråga utan att få minsta pip till svar är inte ett seriöst bemötande.Jag har också upplevt en del märkliga saker själv som kund till olika bemanningsföretag genom åren. Det är inte helt otroligt att vi inom kort kommer att få höra fler historier.

I början av 1990-talet övervägde man en lagstiftning, men branschen lyckades övertyga beslutsfattarna om att självsanera med hjälp av auktorisation. Det har fungerat ganska bra, men på senare år ser det ut som att allt fler aktörer som saknar både komptetens, ordning på den moraliska kompassen och vanligt bondförnuft dragit igång bemanningsföretag.

De tänker kortsiktigt. De tänker kort över huvud taget. För om de fortsätter så här kommer de att gräva varsin grop precis där de står allt djupare ner och då dras inte bara de oseriösa typerna ner i den utan de drar också med de andra - de som gör ett seriöst arbete och innebär nytta för både anställda och kunder.

Kanske dags för bemanningsbranschen att ha ett Sveavägen 68-möte här i veckan? Kanske dags att markera tydligt genom att utesluta eller i alla fall öppet och tydligt varna ett par stora och namnkunniga aktörer så att alla ser var skåpet ska stå. Det man inte tydligt protesterar mot accepterar man indirekt.

Carina
Redaktör på Jobbkällan

Taggar: Otaggad